Nytt båtrekord, en missad toppfisk och en landad toppfisk..

Tanken var att jag skulle bege mig ut på öringsfiske och eventuellt lite gäddfiske med Guy igår. Det blev dock lite ändringar i planerna, vilket jag inte alls ångrar såhär i efterhand. Knappast ångrar Guy detta heller...

 

Strax efter klockan 8 kom vi ut till hamnen och började packa grejerna i båten. Dagen kom alltså att gå i gäddfiskets tecken, eftersom vädret var för hårt för öringsfiske i den yttre skärgården.

Vi styrde ut i den täta dimman och vid 9-tiden kastade vi ankar för första gången. Guy berättade att han hade hittat ett bete som verkade fungera mycket bra i det kalla höstvattnet. Detta Esox Lucius jerkbait finns i två olika storlekar. Den vi fiskade med igår var den lättare (40 grams) modellen.

Jag litade dock på den rödsvarta Westins jätten, som gav så otroligt bra under mitt senaste gäddpass och jag påbörjade mitt fiske med denna. På första kastet small det till och jag kunde landa en glupsk snipa i 1-kilosklassen. Efter en snabb avkrokning i vattnet svepte jag iväg wobblern igen - denna gång ett tomt kast. På det tredje kastet kände jag en försiktig stöt. Jag gjorde ett ordentligt vevstopp, för att i nästa ögonblick se en snipa komma upp i ytan i ett desperat försök att lösgöra sig från wobblern, som hade fastnat på tvären i munnen. Vilka glupska rackare!

I princip fortsatte det på detta vis hela dagen. Gäddorna hittades nästan överallt och flera olika beten tycktes falla dem i smaken. De "vanliga" jerkbetena, som exempelvis Buster jerk och Salmo Slider 10, fungerade dock inte alls. Orsaker till detta kan man väl spekulera över i evigheter och jag kan i alla fall inte ge något bra svar på varför de inte gav någon utdelning. Kanske kan det vara så, att gäddan faller för de mindre betena som har lugnare gång när man börjar komma ner till kallare vattentemperaturer. Verkar i alla fall så.

Fastän gårdagen bjöd på ett otroligt gäddfiske, så fick jag mig ändå en tankeställare när gäddan helt plötsligt slutade hugga på min Westinare. Guy landade ca 2-3 st per ankring och alla brutala hugg på Westinaren var ett minne blott. Helt oförklarbart... Som tur var började huggen dugga på Westinaren igen senare på eftermiddagen och man var på gång igen.

När vi hade ca. 2 timmar kvar av fisket kom vi till en strand som såg verkligt givande ut. När vi hade fiskat en stund kom jag på, att jag faktiskt fiskat där en gång tidigare, den 1:a november förra året. På samma gång som jag står och drar mig till minnes hur det gick för oss då, hojtar Guy till och säger att han har krokat nåt tyngre. Eftersom vi dragit endast småfisk tidigare under dagen så undrar jag om han skämtar, men när jag ser bågen i spöet förstår jag att han menar allvar. I samma ögonblick ser jag vattenytan brytas nära intill stranden och en gäddrygg, bred som en lyktstope, blottar sig bland vågorna. Jag sätter lite mera tempo på med invevningen för att hinna ställa mig med håven. Då lossnar gäddan!! De största gäddorna är ju alltid de som lyckas slita sig, men denna var på riktigt bland de större jag sett live från båten.

Nåja, fisket fortsatte och vi hade lite drygt 1 1/2 timme kvar innan det blir mörkt. Vi fortsatte längs samma strand i hopp om att vi äntligen hittat ett storgädds-ställe. Varje snipas hugg satte nu rysningar i kroppen. Vilket hugg som helst kunde ju vare den vi alla längtar efter.

Minuterna börjar bara gå snabbare och snabbare ju närmare kvällen man kommer. Vi tar oss ut från strandkanten där Guy missade sin toppfisk och vi ankrar ute vid en udd några hundra meter bort. Guy kör lite betesbyte och besluter sig för att testa betet Vicke original, ett havsöringsbete som flera gånger gett bra utdelning vid gäddfiske också. Bara att byta ut originalkroken till en större Gamakatsu-krok, så har man ett fint gäddbete.

Vi ankrar alltså ute vid en udd och börjar kasta av stället så långt vi når. Det dröjer inte länge innan en gädda, modell mindre, ryker på min rödsvarta wobbler och jag påbörjar en odramatisk hemdrillning. När jag har gäddan några meter från båten ser jag Guy sätta in ett mothugg också. Gäddan verkar vara i samma format som de flesta andra vi landat under dagen, men ändå håller hon på ställa till det, eftersom hugget kommer långt inne bland klippor och stenar. Efter en liten stund kommer gäddan snällt bort från de vassa stenarna som lätt skulle kunna klippa linan och Guy funderar högt, "verkar vara lite tyngd i denna ändå...". På samma gång som jag får in min gädda till båtkanten ser jag vad som tagit Guys bete... Med en hand blir jag tvungen att försöka håva Guys gädda, eftersom jag fortfarande har min högra hand upptagen med min (ca 8 gånger mindre) gädda.

När gäddan ligger i håven släpper allt. Oron för hur gäddan är krokad, kommer håvningen att lyckas osv...

Vi konstaterar båda att gäddan är riktigt fin och funderar om hon skall räcka till över 6 kg, ja kanske till och med 7 kg.

Vågen stannar på 8,1 kg och dagen är räddad. Jag lyfter på fiskehatten och gratulerar Guy till en riktigt fin gädda och erkänner på samma gång att denhär var han värd. Bör nämnas att Guy landat över 800 gäddor från båt denna säsong, så visst ska han få några i denna kaliber också.

 

Gäddan var fet som en gris och mätte endast 106 cm. Vilken kondition! Skönt att se henne simma tillbaka och veta att man kanske krokar henne som en 10:a nästa gång.

Som grädde på mosen blev det även nyt båtrekord av gäddor under gårdagen. 82 st landade gäddor på ca. 8 timmars fiske..!! Älska höstfiske!

Nu blir det filmtime med tortillachips. Filmerna ni ser ovan har jag väntat på en evighet och idag kom de med posten. De finns att beställa på adressen www.wideopen.dk. Dessutom mycket snabb leveranstid.