tisdag 28 februari 2012

Ännu en supersize gädda på isen!

Detta utspelade sig förra fredagen. Jag hade planerat in en dag på isen med min kompis och kollega Lalli, så vid 8-tiden på fredagsmorgonen möttes vi vid stranden. Morgonen började inte alltför lovande för min del, när jag konstaterade att låset till bakluckan på bilen hade frusit. Nåväl, tur att jag kollade detta innan jag styrde iväg mot dagens fiskeplats. Efter ca 15 minuters extra-arbete var jag påväg och förhoppningarna var höga.

Jag var ut och vittjade mörtstugan på torsdagskvällen, men tyvärr blev fångsten ganska mager. Sju mörtar i varierande storlekar simmade runt i mjärden. Jag tog tillvara dessa, så vi i alla fall skulle kunna köra några spön med levande beten.

Lalli fiskade med angeldon och jag satte ut mina ismetspön. Det dröjde inte alltför länge innan jag hör Lalli ropa att han har hugg och strax efter lyfter han upp en gädda i 2-3 kilosklassen ur hålet. Jag placerade ut spöna med jämna mellanrum från land rakt ut mot den djupare delen av fjärden. När jag höll på sätta fast linan i vippan på det sista spöet började jag förundras över hur kvick och stark mört jag just låtit simma ner i djupet. Jag reste mig upp och hann precis plocka upp isskopan och isbillen. I nästa sekund sugs vippan ner i hålet, för att sekunden efter studsa upp med ett ljudligt skrammel. Fish on efter ca 15 sekunder! Nice!

Mothugget sitter perfekt och upp kommer en gädda på ca 2,5 kg. Snabb avkrokning och en ny mört får äran att simma ner och locka till sig flera gäddor.

Efter detta blir det en döperiod i fisket och ingenting händer under en stund. Jag tar fram burken med "gäddmäsk", som jag tillverkat för ett par veckor sedan.

Krossad strömming, siklöja och mört
I med lite av DB:s Scent Trail, för att få mera "doft" åt mäsket
Sen mixas allting ner och det är klart..
Kan genast råda er till att skaffa en "egen" mixer, som är avsedd till detta ändamål :)
Nåja, ut på isen igen.. Jag mäskade alla hål med denna väldoftande sörja under dagen. Jag kommer inte exakt ihåg tiden, men innan kl. 12 löste vippan till ett av mina spön närmare land ut. Jag rusade fram till spöet och såg att gäddan hade tagit lite lina redan. Jag matade ut ytterligare ett par meter innan jag satte in mothugget. Och vilket massivt motstånd!! Gäddan rusade iväg så rullen skrek direkt efter mothugget. Efter den första rusningen började jag pumpa upp gäddan mot hålet, men det blev ingen lätt match. Efter ett par minuters drillning får jag upp blyet genom hålet och hinner se att ena kroken på tafsen hänger lös och sekunden efter sitter den fast i iskanten och gäddan är borta - NEJ!!

Nåja, så kan det gå.. Svårt att uppskatta vikten när jag inte hann se henne överhuvudtaget. Om jag säger 5+, så är det inte att överdriva i alla fall. I mothugget mötte jag samma massiva motstånd som med 10:an, men onödigt att spekulera mera kring detta.. Vet att jag missade en kanonfisk, men det är bara att bita ihop och fiska vidare.


Efter ännu en trög period bestämde jag mig för att laga lite mat, vilket brukar locka fisken till hugg. Ingen vippa studsade dock upp under matpausen. 

Lite senare kom dock det efterlängtade hugget på ett av Lallis angeldon. Han var snabbt framme vid hålet och direkt vid mothugget visste han att det var nåt större som tagit den stora döda mörten som låg på ca 1,5 meters djup under isen. Jag försökte filma kampen mellan Lalli och gäddan, men fick sätta undan kameran när han berättade att gäddan inte kommer att rymmas upp i hålet...

Efter en stunds lirkande kunde Lalli dock lyfta upp ett nytt personbästa på isen och glädjen var enorm!





I stundens iver kom vi inte ihåg att mäta gäddan ens, men jag tror inte hon var mycket över metern lång. Vågen visade, efter borträknad vågsäck: 9,3 kg! En kanongädda som verkligen inte hade behövt svälta den senaste tiden.


Efter några foton och vägning var det dags för damen att simma tillbaka. Blev inte många minuter på isen och hon simmade tilbaka lika pigg som hon kom upp.

Bara att lyfta på fiskehatten och gratulera Lalli till en superfångst! Ni kan läsa mer om Lallis och Team Nöjtares fiske på deras hemsida

lördag 18 februari 2012

Första sponsoren fått sin plats i bloggen..

Nu när jag äntligen har landat på på jorden igen efter första 10-kilos fångsten, så har jag tagit mig i kragen och packat upp och fotograferat prylarna som Claes "Svartzonker" Claesson skickade över i början av veckan. Till höger, under fältet "sponsorer", hittar ni nu länk till Svartzonkers hemsida. Check it out!


På måndagseftermiddagen när jag kom hem satt detta paket i brevinkastet i dörren till vår lägenhet. Jag har under en längre tid varit intresserad av Svartzonkers beten, så en kväll för ett par veckor sedan skickade jag ett mail åt Claes och undrade om han skulle vara intresserad av att skicka över ett bete eller två åt mig att testa.


Paketet innehöll plast Svartzonkertailar, Mctailar, ett flertal extra tailar och tre extra paddlar till Mctailerna.



Paketet innehöll alltså två olika varianter av Mctail (tre olika färger): sinking och slow sinking.



Svartzonker tailarna fick jag i två olika färger, i modellen Shallow runner. Nertill kan ni, om ni vill, kolla en youtubevideo, som bevisar hur attraktiva Svartzonkers beten kan vara.


Jag läntar redan till våren och på att komma ut och testfiska betena. Jag är helt övertygad om att Claes beten fungerar och jag vet att de har otaliga storgäddor på sitt samvete. Ni hittar lätt mera info om Claes och hans arbete om ni googlar runt lite på nätet. Jag kommer även att sätta upp mera info här i bloggen i framtiden, så håll ögonen öppna. Jag skall även höra mig för via olika företag här i nejden, om någon skulle ha möjlighet att ta in en lite större serie av Svartzonkers beten. Dessa levererar, bildbevis kommer säkert att dyka upp här i bloggen framåt våren.

tisdag 14 februari 2012

Nytt PB - med nästan 4 kg!!

Lördagen tillbringade jag på isen tillsammans med Frank och Jesper. Huggen duggade tätare än vanligt under dagen, men gäddorna tenderade att spotta vid minsta motstånd. Blev en heldag på isen som avslutades vid 17.30-tiden. Saldot för dagen blev 3 landade gäddor och ett flertal missade hugg.

En del film material togs tillvara under dagen, så möjligtvis kommer det upp en video i något skede.

En av lördagens gäddor. 2,5 kg
Eftersom lördagen blev så händelserik som den blev, så bestämde jag mig för att göra ett nytt pass ensam på nästan samma ställe på måndagen.

Sagt och gjort - grejerna packades i bilen och vid 8-tiden började jag rigga spöna ute på isen. Alla sju spöna var riggade vid halv 10-tiden och jag satte mig ner för att pusta ut en stund. En halvtimme gick och jag bestämde mig för att ta en sväng via hålen med isskopan. Eftersom jag nu har haft tillgång till levande bete, så riggades alla spöna förutom ett med levande mörtar. Spöet nästlängst mot land var enda med dött agn.

Ca kl. 10.30 kom hugget som alla gäddfiskare väntar på. Jag satt och läste lite tips och trix på nätet på min telefon när jag tittade upp och såg att vippan till spöet längst ut vajade. Den största levande mörten jag hade med mig satt krokad i 2-krokstacklet ca 3 meter under isen.


Ett rent 2-krokstackel med extra blänke mellan tafsen och huvudlinan var vägen till min största framgång hittills.

Jag satt som sagt och pillade med telefonen när det efterlängtade hugget kom. Jag hade ställt Ikea-kassen, innehållande våg, tång, kamera och måttband, färdig och tog den under armen när jag rusade iväg. När jag väl kom fram till spöet såg jag att gäddan verkligen hade tagit lina denna gång. Linan låg nu orörlig mot iskanten och jag satt på knä vid hålet med adrenalinet pumpande i kroppen.

Försiktigt spände jag åt slirbromsen och gjorde mig beredd för mothugg. Jag satte in mothugget efter ytterligare några sekunder och kände ett motstånd som jag inte kan beskriva. Skulle jag inte ha sett att gäddan verkligen tagit lina, så skulle jag ha trott att jag satte krokarna mot iskanten. Jag har aldrig trott att en gädda kan ge så massivt motstånd som denna gjorde.

När jag fattade att det verkligen sitter en fisk i andra endan så lossade jag snabbt på slirbromsen igen. Nu blev det fart på madamen. Rullen skrek och linan sprutade av spolen. Efter en stund lugnade hon ner sig och jag kunde sakta börja pumpa upp damen mot hålet.

Att uppskatta tiden för hur länge drillningen dröjde är ganska omöjligt, men jag skulle gissa mellan 15-20 minuter. När jag första gången fick se gäddan så visste jag att det var fråga om ett nytt ismete-pb. Att det var fråga om ett nytt PB med nästan 4 kg kunde jag inte ana - Kanske lika bra, eftersom gäddan upprepade gånger var upp till hålet, för att igen rusa ut med flera tiotals meter lina.

Jag hade sett att det satt två pimpelfiskare intill land lite längre bort och efter en stund fick jag, med fin "teckenspråk", visat att de skulle komma och hjälpa till vid landningen.

En herreman som jag inte vet namnet på kom till undsättning. Landningen gick sista slutligen rätt så smidigt, efter att gäddan fått rusa ut några gånger till. Redan när jag hade säkrat gälgreppet visste jag att det var fråga om ett nytt personbästa och när jag lyfte upp madamen på isen så brast det... Mitt framför den vilt främmande mannen vrålade jag ut mina glädjerop och konstaterade att det KAN vara fråga om en tia.



Spänningen höll i sig enda tills jag kom mig hem och fick räknat bort vågsäcken (Ikea-kassen) från den uppmätta vikten på isen. Den slutliga vikten och det nya PB:t lyder alltså: 10,02 kg - 107 cm lång - Med en omkrets på 51 cm.


Fighten fick jag tyvärr inte på film, men ovan ser ni en kort filmklipp när jag lyfter upp gäddan efter vägningen.

Att fånga en gädda över 10 kg har varit min målsättning hela tiden. Nu har jag lyckts med detta, vilket jag ännu tycker är rätt så ofattbart. Såhär i efterhand kan jag bara konstatera, att det varit värt varenda timme i båten och varenda iskalla minut på isen. En utdelning som denna är verkligen en bekräftelse på att man äntligen har lyckats.


Damen simmade tillbaka oskadd lika pigg som hon kom upp, vilket ger ökade förhoppningar om att hon skall hitta tillbaka till en annan Catch and Release-fiskare när hon har lagt på ytterligare några kilon.

Detta kallar jag en lyckad inledning på säsongen!

torsdag 2 februari 2012

Oljor/flavourer, betesfisk och prylar..

Nu har vi fått den köld vi längtat efter, men ”enough is enough”. Kvicksilvret har sjunkit -30 sträcket när det varit som kallast, så att ställa sig ut på isen under dessa två lediga dagar har inte kommit på fråga.  Nej, istället sätter jag mig ner och redogör för vad som hänt under de senaste dagarna med en varm kopp kaffe nära till hands.
 

En sen kväll förra veckan hade jag varit i Karleby av annan orsak, när det slog mig att jag hade ärende via Onkikauppa som finns i Karleby.  Klockan var närmare halv 11 på kvällen när jag ringde Markus Sällinen på onkikauppa.fi. För att bespara mig från onödigt körande på lördagen så svängde jag in på en blixtvisit, eftersom Markus tyckte det var okej med ”nattfrämmande”.

Dynamite Baits Scent Trail
Airkit att piffa upp betesfiken med
Scent trailer från Dynamite Baits har jag jagat i evigheter. Jag har hittat den på nätet på ett flertal olika ställen, men jag har aldrig lyckats få hem den. Samma gäller airkitet. Sprutorna kan man använda till att blåsa luft i sina deadbaits (ex. till bottenmete), eller till att injicera oljor och flavourer i sina betesfiskar. 


I lördags var jag ut till mörtstugan och kunde till min stora glädje konstatera att betesfisken äntligen hittat dit. Jag tog tillvara några mörtar, som jag senare "marinerade" med den nyinköpta oljan innan jag frös in dem. I tisdags var jag ut till mörtstugan igen för att konstatera att någon troligtvis haft upp stugan strax efter jag vittjade den på lördag. Helt otroligt att man inte kan få ha någonting ifred! Nåväl, några mörtar simmade dock omkring och såg vilsna ut. Dessa tog jag tillvara som livebaits.

Dags att piffa upp lite deadbaits

Oljan luktar helt fruktansvärt, och den ger även en intressant gul-brunaktig färg åt betet. Konstaterade att man kanske borde använda plasthandskar nästa gång oljan kommer fram. 

Mäskbollar till mörtstugan
Jag har testat en hel del olika mäskblandningar för att locka betesfisken till mörtstugan. Dessa är nu hopblandade av vaniljsocker, vanligt socker, havregrynsgröt, linfrökross och lite av det nya chokladmäsket som jag köpte från Onkikauppa.

Livebaits
Syretabletter
Tanken var att jag skulle ut och ismeta endera idag eller imorgon, men pga. den bitande kölden var jag tvungen att skjuta på planerna. Nu jobbar jag fredag-måndag, så jag hoppas verkligen att vädret är mildare på tisdag. Betesfisken förvaras som bäst i badrummet i jäshinken som jag skrev om i det senaste inlägget. Där håller jag dem pigga och krya med hjälp av isbitar och syretabletter.


Denhär tiden på året löns det även att utföra service på "sommargrejerna". Skall ta en sväng via Navitek och lämna in Calcuttan för granskning när jag kommer mig mot Jakobstad näst.
Over and out!