tisdag 1 februari 2011

Esox Lucius - Var, när, hur?

Börjar vara en tid sen man varit ut på isen senast. Körde ett kort förmiddagspass i en insjö i mina hemtrakter i slutet av förra veckan, men någon gädda blev det inte...

Har därför satt lite mera tid på att hitta ännu mera fakta om gäddans "livsstil" och var man med större sannolikhet kan stöta på speciellt de större madamerna - Både vinter och sommartid. 


Tänkte summera kort vad jag kommit fram till och vilka tips jag fått av andra sportfiskare:

Att gäddan är en rovfisk är knappast en nyhet för någon, men att den också kan var oerhört lat är det inte så många som känner till. Speciellt stora gäddor vill få i sig så mycket mat som möjligt, men vill mycket sällan jaga bytet på samma sätt som de mindre gäddorna gärna gör. "Så mycket mat, för så lite ansträngning som möjligt" 

Detta kan betyda att man gång på gång kan fiska på ett ställe där en, eller till och med flera, stora gäddor håller till utan att de tar ditt bete. Jag tror dock att man kan lyckas lura även de största och trögaste rackarna till hugg om man nöter på och testar nya metoder tillräckligt länge. Fastna inte för en enda metod och tro att denna alltid fungerar... (Det gjorde jag nästan när jag upptäckte jerk metoden)

Kom att tänka på ett pass i sommras när jag nötte på i timtal utan ett enda hugg. Kändes som om jag testat precis alla ställen och alla beten och var påväg att packa ihop och bege mig hemåt. Faktum var att jag endast tesat de flesta jerkar och wobblers jag bar med mig. Bestämde mig för att ge metet en chans och lyckades ganska snabbt få tag på några (levande) mörtar som jag använde som bete. Testade en rätt djup vasskant som jag för bara en liten stund seden fiskat av med alla möjliga jerkar utan att en enda gädda visat sig. Jag ankrade några tiotals meter från vasskanten, riggade 2 spön och tänkte att man i alla fall kan ta sig en sista kopp kaffe innan jag ställer mig hemåt. Men DÅ var gäddan plötsligt hungrig och intresserad!! Hann inte få fram termosen innan flötet rök iväg och slirbromsen började knarra. Kan med säkerhet säga att betet hann inte vara i vattnet ens 2 minuter innan den första gäddan högg... På ett ställe som hade varit heldött hela kvällen!! Där ser man!!!

Om arsenalen av jerkar, wobblers och jiggar inte fungerar är det bara att ställa dessa grejer åt sidan för stunden och testa något annat. Exempelvis flötestrolling eller mete. Testa olika typer av betesfiskar, både levande och döda. Testa att "marinera" betesfiskarna, eller injicera olika sorters oljor/flavourer för att ge gäddorna det lilla extra som dom inte stöter på normalt. Detta kan bevisligen räcka för att även den trögaste gäddan skall ta ditt bete och du kanske lyckas överlista den riktiga drömfisken. (Har själv inte testat oljorna ännu, men i sommar kommer gäddorna minsann att bli erbjudna de mest oemotsåndliga betesfiskar!)

I och för sig fungerar dessa oljor mig veterligen också vintertid, men doften sprider sig kanske inte lika bra i det kalla vattnet. Kolla länken för att se vad jag egentligen funderar över...

Kom att tänka på allt detta under det senaste ismete-passet när jag satt och hoppades på att gäddorna skulle börja visa sitt intresse... Insåg på samma gång det faktum, att jag fiskat på rätt slumpmässigt valda ställen... 

Visst, det kan lyckas - Med god tur! Man har hört historier om folk som lyckats kroka 10:an under första passet, men detta är väl ändå med mera tur än skicklighet... Så varför inte göra det lite lättare för sig till exemplevis ismete-säsongen och se ut lämpliga ställen sommartid eller sätta sig ner och hitta djupbranterna, grynnorna och kanterna på kartan... (Lätt att säga att man skall se ut lämpliga ismeteställen sommartid nu mitt i vintern och det är första vintern man själv utövar metoden ismete..)

Så, här fick ni nu en kort uppdatering av vad som pågår... Teoretiskt gäddfiske - Börjar känna mig taggad att ta mig ut och testa den praktiska delen nu igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar